Jonathan Drezner

Jonathan Drezner

Jonathan Drezner – Idrottskardiolgi

Jonathan Drezner är en framstående expert inom idrottskardiologi, där han fokuserar på att förstå och hantera hjärtproblem relaterade till idrott och fysisk aktivitet. Hans arbete har varit avgörande för att utveckla riktlinjer för säkerhet och hälsa hos idrottare, särskilt när det gäller att upptäcka och förebygga hjärtstillestånd och andra kardiovaskulära tillstånd.

Drezner har bidragit till en ökad medvetenhet om vikten av hjärtundersökningar och screeningprogram för idrottare på alla nivåer. Genom forskning och utbildning har han också påverkat hur medicinska yrkesverksamma närmar sig kardiologiska risker inom sport. Hans insatser har haft stor betydelse för att skydda idrottares liv och säkerhet, vilket gör honom till en viktig aktör inom området.

Karriär

Engagemang i American Medical Society for Sports Medicine (AMSSM) (2000-tal): Under 2000-talet blev Drezner aktiv inom AMSSM, där han hjälpte till att utveckla riktlinjer för hjärtscreening och undersökningar för att upptäcka riskfaktorer för plötslig hjärtdöd.

University of Washington School of Medicine (2006 – nuvarande). År 2006 anslöt sig Drezner till University of Washington, där han är professor och chef för idrottsmedicin. Här har han fortsatt sin forskning och undervisning, samt lett institutionens arbete kring hjärthälsa och förebyggande av hjärtproblem hos idrottare.

Forskningsgenombrott och Publikationer (2010-talet – nuvarande): Under 2010-talet publicerade Drezner många studier och artiklar om hjärtproblem hos idrottare, särskilt om förbättrade screeningmetoder. Hans arbete har fått internationellt erkännande och varit avgörande för att utveckla nya riktlinjer inom idrottsmedicin.

Internationellt Samarbete och Riktlinjer (2010-talet – nuvarande) Drezner har under de senaste tio åren varit involverad i internationella projekt för att utveckla och implementera riktlinjer för hjärtscreening. Han har varit en ledande röst för att förbättra säkerheten inom idrott och minska risken för plötslig hjärtdöd.

Jonathan Drezner är Editor-in-chief för British Journal of Sports Medicine (BJSM), en av de ledande internationella tidskrifterna inom idrottsmedicin och forskning. Han tillträdde denna position 2020 och har sedan dess arbetat för att göra BJSM till en ännu mer inflytelserik plattform för forskning och utveckling inom idrottsmedicin, hälsa och träning. Som chefredaktör har Drezner prioriterat forskning om hjärthälsa hos idrottare, skadeprevention, och de senaste framstegen inom rehabilitering och träning.

OS ur en läkares perspektiv

OS ur en läkares perspektiv

Årsmöte och Hampus Lüning – OS ur en läkares perspektiv

Hampus Lüning

Specialistläkare i akutsjukvård från Östra sjukhuset, Sahlgrenska. Aktiv inom idrottsmedicin sedan 2013 med specialintresse för nutrition och träning. Lagläkare för IK Sävehof sedan 2016 (handboll), Örgryte IS -2013 (fotboll) och damlandslaget i handboll -2018. Doktorandtjänst på Göteborgs Universitet med forskning inom idrottsmedicin och skador inom långdistanstävlingar så som Göteborgsvarvet och andra internationella maratonlopp.

 

9 Oktober så är det dags för höstens andra temakväll.
Denna gången så kommer Hampus Lüning berätta om sina erfarenheter som läkare på OS.
Men innan Hampus kör igång så är det återigen dags för årsmöte.

Vi kommer vara på Radisson Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Kommer vi vara på plats, finns möjlighet att köpa mat och dryck i baren

17.30 – Årsmöte

18.15 – Tilltugg och fika på ”Klacken”

18.45 – Hampus Lüning – OS ur läkares Perspektiv

OS ur en läkares perspektiv

Denna sommar deltog jag i mitt andra OS. Det har varit en fantastiskt rolig resa men även ställt stora krav på det medicinska teamet. Det skiljer sig avsevärt från andra större mästerskap så som VM och EM. OS är större än allt annat på flera plan. Med denna föreläsning vill jag dela med mig av mina erfarenheter från sommarens OS från insidan. Jag kommer prata kring de alla förberedelser och krav som ställs från IOK och SOK under och inför ett OS. Vilka utmaningar ställs ett medicinskt team inför under ett stort mästerskap? Hur ser organisationen ut och vad gör man dagligen på plats? Hur var det egentligen med kartongsängarna, medicinska samarbeten, virusinfektioner mm? Följ med på en resa bakom kulisserna till sommarens OS.

Temakväll Idrottsljumske

Temakväll Idrottsljumske

Kristina Ticehurst – Temakväll Idrottsljumske

Kristina Ticehurst

Efter min utbildning till allmänkirurg i Göteborg har jag jobbat med övre gastrokirurgi tills jag började i Kungsbacka 2011. Där låg mitt fokus på bukväggskirurgi, dvs huvudsakligen olika typer av bråck i bukvägg och ljumske. Många av dessa patienter har initialt sökt pga smärta som ibland kan vara relaterad till bråck men inte sällan till andra, ibland samtidigt förekommande problem. Detta ledde till ett intresse för kroniska smärttillstånd i ljumske och bukvägg. Vi startade bl a en ljumskmottagning där vi sambedömt knepiga fall tillsammans med specialintresserade ortopeder, något som kan vara väldigt givande med rätt patientselektion. Många av dessa har varit idrottsaktiva på olika nivåer, från högt motiverade amatörer till elitidrottare.
Sedan 2022 jobbar jag som kirurg på Capio Gastro Center Göteborg, en då helt nystartad klinik, sedan 2023 även som VD.

 

Den 4/9 är det dags för höstens första Temakväll.
Denna gången så kommer Kristina Ticehurst lära oss mer om smärttillstånd i bukvägg, ljumske och bukväggssvaghet (Sports hernia). 

Vi kommer vara på Radison Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Kommer vi vara på plats, finns möjlighet att köpa mat och dryck i baren

17.30 – Vi samlas ett trappa upp på ”klacken”

18.30 – Kristina Ticehurst – Temakväll Idrottsljumske

Jag kommer att prata om smärttillstånd i bukvägg och ljumske ur allmänkirurgens perspektiv, inklusive bukväggssvaghet (Sports hernia).

Det är vanligt att dessa patienter har mer än ett problem som inte sällan är svårbedömda. Ett bra samarbete mellan ortopeder, kirurger och fysioterapeuter är av nytta både för oss som vårdgivare och för våra patienter.

Return to Sports

Return to Sports

Clare Ardern – Return to Sports – Psychological readiness

Clare Ardern

Clares arbete samlar forskare, patienter, kliniker och hälso- och sjukvårdspolitiska beslutsfattare för att utforma digitala hälsoingripanden för muskuloskeletala problem. Med expertis inom idrottsmedicin, rehabilitering och metaforskning är Clare Ardern intresserad av (i) att bryta ner hinder för människor att få tillgång till kvalitativ muskuloskeletal sjukvård när och var de behöver det, (ii) att mäta effekten av hälsoforskning på folkhälsopolitik, ekonomin och samhället, och (iii) hur högkvalitativ metaforskning (inklusive systematiska översikter, nätverksmeta-analyser och kliniska praxisriktlinjer) kan hjälpa kliniker att fatta kvalitetsbeslut.

Clare Ardern är en idrottsfysioterapeutisk forskare från University of British Columbia, Kanada och är chefsredaktör för Journal of Orthopaedic and Sports Physical Therapy (JOSPT) – en av det mest kliniskt relevanta tidskrifterna för idrottsfysioterapi. Vi har äran att ha Clare med oss på en temakväll för att diskutera hur du som kliniker kan få fler idrottare att lyckas återgå till idrott efter skada.

Den 16/5 är det återigen dags för en ny Temakväll.
Denna gången så kommer Clare Ardern lära oss mer om återgång till idrott

Vi kommer vara på Radison Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Är vi på plats och då är det bara att komma förbi, eventuellt köpa något i baren att äta och dricka

17.30 – går vi upp en trappa till ”klacken”. Där vi kommer hålla till innan föreläsningen.

18.30 – Börjar Clare Ardern – Return to Sports – Psychological readiness

Psychological readiness matters for athletes who are returning to sport after injury. Athletes say they value psychological support while completing rehabilitation and planning their return to sport, and when making the transition from the rehabilitation room back to the sporting arena. Yet rehabilitation practitioners, typically feel ill-equipped to implement strategies to support athletes to maintain, build and extend their psychological (mental) readiness to return to sport after injury. In this session, sports rehabilitation practitioners (e.g. physical therapists, athletic therapists, kinesiologists and others) who work with youth and adult athletes from recreational to elite level will learn (i) how to test and monitor psychological readiness to return to sport after injury, and (ii) implement simple strategies during rehabilitation, and beyond, to support athletes to feel psychologically ready to return to sport and reach their performance goals.

By the end of the session, attendees will feel confident to:

  1. Link the relationship between psychological factors and returning to sport after injury
  2. Develop evidence-based strategies to support psychological readiness to return to sport after injury
  3. Practice shared decision-making when supporting an athlete to make an informed return-to-sport decision
  4. Implement an appropriate tool for measuring psychological readiness to return to sport
  5. Formulate a return-to-sport progress plan based on the results of return-to-sport tests
Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

Daniel Svensson

Docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet. Svensson disputerade vid KTH 2016, med en avhandling om konditionsidrottens historiska relation till fysiologisk forskning. Bland hans pågående projekt finns ett samarbete med SOK om morgondagens elittränare och balansen mellan forskning och erfarenhetsbaserad kunskap i tränarskapet.

Den 17/4 är det återigen dags för en ny Temakväll.
Denna gången så kommer Daniel Svensson lära oss mer om relationen mellan idrott och vetenskap. 

Vi kommer vara på Radison Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Är vi på plats och då är det bara att komma förbi, eventuellt köpa något i baren att äta och dricka

17.30 – går vi upp en trappa till ”klacken”. Där vi kommer hålla till innan föreläsningen.

18.30 – Börjar Daniel Svenssons Föreläsning – Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

I idrottens barndom var träning något som främst byggde på personlig, erfarenhetsbaserad kunskap. Träning och tävling bedrevs i en kontext där de givna förutsättningarna (snö för skidåkning, vågor för surfing, etc.) satte ramarna, i vad som har betecknats som ”naturlig träning”. Men under det senaste århundradet har idrottens relation till teknik, vetenskap och miljö förändrats. Den alltmer djupgående sportifieringen har bidragit till ökande prestationer, specialiserad idrottsforskning, tydligare organisation, mer internationellt utbyte och en större bredd av träningsformer. Samtidigt har utvecklingen fått konsekvenser som kan problematiseras. Tidig specialisering, överbelastningsskador och psykisk ohälsa har drabbat vissa (elit)idrottare, och jakten på ökade prestationer har bidragit till ett växande ekologiskt fotavtryck. I den här föreläsningen ges perspektiv på hur idrottens relation till vetenskap har förändrats över tid och hur detta har påverkat aktiva såväl som tränare och forskare.