Fredrik Johansson

Fredrik Johansson

Fredrik Johansson – Snabbare – Starkare – Skadefri

Fredrik Johansson är docent vid Sophiahemmet Högskola i Stockholm och leder Tennis Research and Performance Group. Han disputerade 2017 vid Ghent University med avhandlingen ”The shoulder in the elite adolescent tennis player. Exploration of structural and functional sportspecific adaptations”. Med över 25 års erfarenhet som legitimerad naprapat och sju år som heltids tennistränare kombinerar han evidensbaserad kunskap med praktiska insikter inom högpresterande tennis.

Sedan 2023 är Fredrik ordförande för Society for Tennis Medicine and Science (STMS). Han har även mottagit T. David Sisk Award för bästa internationella artikel i tidskriften Sports Health. Hans forskning fokuserar på skadeprevention och prestationsoptimering inom tennis, och han har publicerat flera vetenskapliga artiklar inom området.

Karriär

Naprapatutbildning och legitimering
Fredrik Johansson utbildade sig till naprapat och har över 25 års erfarenhet som legitimerad naprapat.

Tennistränarkarriär
Under sju år arbetade han som heltids tennistränare, där han kombinerade praktiska insikter med teoretisk kunskap inom idrott.

Doktorsexamen vid Ghent University (2017)
Han disputerade med avhandlingen ”The shoulder in the elite adolescent tennis player. Exploration of structural and functional sportspecific adaptations.” Fokus låg på axelproblem hos unga elitspelare i tennis.

Forskning och undervisning vid Sophiahemmet Högskola
Efter sin doktorsexamen blev han docent vid Sophiahemmet Högskola i Stockholm, där han bedriver forskning och undervisar.

Ledare för Tennis Research and Performance Group
Johansson grundade och leder denna grupp som arbetar med skadeprevention och prestationsoptimering för tennisspelare.

Ordförande för Society for Tennis Medicine and Science (2023)
Utsågs till ordförande för STMS, en internationell organisation som främjar medicinsk forskning inom tennis.

Utmärkelser och publiceringar
Han har mottagit T. David Sisk Award för bästa internationella artikel i Sports Health och har publicerat flertalet vetenskapliga artiklar inom tennisrelaterad medicin och prestation.

Fredrik Johansson har framgångsrikt kombinerat sin bakgrund som naprapat, forskare och tränare för att bidra till både praktiska och vetenskapliga framsteg inom tennis och idrottsmedicin.

Robert Feldt

Robert Feldt

Robert Feldt – What is AI?

Robert Feldt är professor vid Chalmers tekniska högskola, där han fokuserar på forskning inom programvaruteknik, med särskilt intresse för testning och kvalitetssäkring av programvara, samt på tillförlitligheten hos mjukvarusystem. Hans arbete strävar efter att förbättra effektiviteten och tillförlitligheten i mjukvaruutveckling genom att utveckla metoder och verktyg som automatiserar testning och minskar fel. Feldt har också ett starkt intresse för metoder som utnyttjar maskininlärning och artificiell intelligens för att förbättra testning och kodkvalitet. Han har publicerat ett stort antal vetenskapliga artiklar inom området och är en välrenommerad forskare inom både akademin och industrin. Feldt samarbetar ofta med företag för att överföra forskningsresultat till praktiska lösningar som används i verkliga applikationer.

Robert Feldt har även engagerat sig i tvärvetenskapliga samarbeten inom AI, däribland med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Dessa samarbeten fokuserar på att använda AI-tekniker för att förbättra diagnos, behandling och patientvård. Inom denna kontext undersöker Feldt och hans team hur maskininlärningsalgoritmer kan stödja medicinska beslut och göra processer som diagnostik och behandling mer exakta och effektiva.

Samarbetet med Sahlgrenska har till exempel inneburit utveckling av algoritmer som analyserar stora mängder medicinska data, såsom  journalanteckningar, för att identifiera mönster som kan förutsäga sjukdomsförlopp eller svar på behandling. Genom att kombinera expertis från både teknologins och medicinens värld arbetar de mot att skapa lösningar som kan integreras direkt i sjukvårdens vardag och bidra till att förbättra patientresultat.

Karriär

1990-talet: Studerade psykologi vid Göteborgs universitet och till Civilingenjör i Datavetenskap/Datorteknik vid Chalmers.

2002: Avlade doktorsexamen i datorteknik vid Chalmers tekniska högskola.

1992–nuvarande: Arbetat som AI-, IT-, innovations- och programvarukonsult under mer än 25 år, parallellt med akademiska åtaganden.

2013–2017: Professor i programvaruteknik vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona, Sverige.

2017–nuvarande: Professor i programvaruteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Sverige. Medredaktör för tidskriften Empirical Software Engineering.

2022: Deltog som Journal First Chair vid ESEC/FSE 2022-konferensen.

2024: Fortsätter sin roll som professor vid Chalmers och MittUniversitetet, med fokus på forskning inom tillämpad AI, kvalitet och mänskliga faktorer inom programvaruteknik och medicin/hälsa.

2024-2025: Professor vid Mittuniversitetet (Östersund).

Kristian Samuelsson

Kristian Samuelsson

Kristian Samuelsson – AI in Healtcare

Kristian Samuelsson är ortoped, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han har gedigen erfarenhet av knäkirurgi och idrottsmedicin, med ett särskilt intresse för skador som främre korsbandsskador. Genom sin forskning har han bidragit till utvecklingen av behandlingar och rehabiliteringsmetoder inom området. Han är också aktiv inom utbildning och har publicerat vetenskapliga artiklar som stöd för nya ortopeder och forskare. Samuelsson är medlem i flera ortopediska organisationer och uppskattas för sina insatser inom både kliniskt arbete och forskning.

På senare tid har Samuelsson också intresserat sig för hur artificiell intelligens (AI) kan användas inom ortopedi och idrottsmedicin. Han arbetar med att utveckla verktyg som med hjälp av AI kan förbättra diagnostik, behandlingsplanering och patientuppföljning, särskilt för knäskador. Genom att analysera stora mängder patientdata försöker hans team förstå faktorer som påverkar behandlingsresultat och hitta nya sätt att förbättra vården.

Samuelsson ser AI som en möjlighet att ge mer individanpassad vård och minska komplikationer genom att göra diagnoser både snabbare och mer precisa. Han samarbetar med tekniska forskarteam för att integrera AI i klinisk verksamhet och engagerar sig i att utbilda framtidens ortopeder i hur tekniken kan användas för att utveckla patientvården.

Karriär

Samuelsson börjar sin medicinska utbildning och specialiserar sig senare inom ortopedi.

Han erhåller läkarexamen och påbörjar sin specialistutbildning inom ortopedi, med fokus på knäkirurgi och idrottsmedicin.

Samuelsson disputerar och blir medicine doktor, med en avhandling som fokuserar på knäskador och behandling av korsbandsskador.

Han börjar arbeta som ortoped på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, där han senare blir överläkare.

Under dessa år genomför han flera forskningsprojekt och publicerar vetenskapliga artiklar inom ortopedi, särskilt kring knäskador och idrottsmedicinska skador.

Samuelsson blir professor i ortopedi vid Göteborgs universitet. Han fokuserar nu på att utveckla och förbättra behandlingstekniker för knäskador och leder utbildning för nya ortopeder och forskare.

Han börjar aktivt engagera sig i forskning kring artificiell intelligens (AI) och dess användning inom ortopedi. Hans arbete inriktas på att utveckla AI-verktyg för förbättrad diagnostik och patientvård.

Samuelsson publicerar flera studier och rapporter om AIs potential inom ortopedi och samarbetar med tekniska forskare för att implementera AI-baserade system i kliniska rutiner.

Kristian Samuelssons karriär präglas av ett starkt engagemang för att förbättra patientvården genom avancerad forskning, utbildning och innovationer inom både ortopedi och AI.

Andy Massey

Andy Massey

Andy Massey – Fotbollsmedicin

Andy Massey har haft en framträdande karriär inom FIFA, där han har spelat en avgörande roll i utvecklingen av medicinska standarder och riktlinjer för idrottare. Som medicinsk expert har Massey fokuserat på att förbättra hälsa och säkerhet för spelare på internationell nivå.

Under sin tid på FIFA har han bidragit till att implementera program för medicinsk screening och övervakning av spelare, vilket har varit avgörande för att identifiera och hantera kardiovaskulära risker. Hans arbete har också inkluderat att utbilda medicinska team inom fotbollen och skapa resurser för att hantera akuta medicinska situationer på planen.

Masseys insatser har inte bara ökat medvetenheten om idrottsmedicinska frågor inom fotbollsvärlden, utan även påverkat hur olika nationella förbund närmar sig spelarsäkerhet. Hans expertis och engagemang har gjort honom till en viktig aktör inom FIFA, där han fortsätter att arbeta för att främja hälsosamma och säkra miljöer för spelare globalt.

Karriär

Spelarkarriär i nordirländska ligan – Massey inledde sin karriär som professionell fotbollsspelare i Nordirland men tvingades avsluta på grund av en skada.

Fysioterapistudier och vidareutbildning – Efter avslutad spelarkarriär studerade han fysioterapi vid University of Ulster. Han tog senare en masterexamen i Sports Physiotherapy i Australien vid Victorian Institute of Sport och utbildade sig också inom styrke- och konditionsträning.
Läkarexamen vid Queen’s University Belfast (2007) – Han började medicinstudier 2002 och tog sin läkarexamen fem år senare.

Nationell lagläkare för Nordirlands fotbollslandslag (2009)

Förste lagläkare, Liverpool FC (2014) – Han fick en fast tjänst som lagläkare för Liverpools seniorlag året efter att ha arbetat tillfälligt i rollen.

Medicinsk chef, Liverpool FC (2015) – Massey blev officiellt medicinsk chef för Liverpool, där han ledde det medicinska stödet för hela klubben.

Medicinsk chef för FIFA (2020) – Massey utsågs till medicinsk chef för FIFA, med ansvar för att övervaka spelarhälsan globalt och driva FIFA:s initiativ för skadeprevention och hälsofrämjande inom fotboll.

 

Anna Melin

Anna Melin

Anna Melin är Professor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet med specialisering inom idrottsnutrition, idrottsmedicin, relativ energibrist (REDs) och ätstörningar.

Hennes forskning fokuserar på hur energiintag och näring påverkar idrottares hälsa och prestation, med särskild tonvikt på konsekvenserna av låg energitillgänglighet. Hon har bidragit till ökad förståelse för hur relativ energibrist kan leda till hormonella förändringar, nedsatt bentäthet och ökad risk för skador.

Genom sin kombination av klinisk erfarenhet och akademisk forskning har hon blivit en ledande röst inom sitt område, med målet att förbättra idrottares välmående och prestationsförmåga genom evidensbaserade näringsstrategier.

Karriär

Utbildad klinisk dietist vid Århus Universitet, Klinisk näringsfysiolog från Köpenhamns Universitet, Disputerade vid Köpenhamns Universitet med avhandlingen  ”Energy Availability and Reproductive Function in Female Endurance Athletes”.

Under flera år arbetade hon som klinisk idrottsdietist inom dansk elitidrott för Team Danmark. Här arbetade hon med att optimera kost och näring för elitidrottare, vilket gav henne praktisk erfarenhet inom området relativ energibrist (RED-S), ett tillstånd som påverkar idrottare som får i sig otillräcklig energi för att möta sina fysiska behov. Är med i IOKs expertgrupp för REDs sedan 2018

Anna Melin blev senare knuten till Sveriges Olympiska Kommitté, där hon bidrog med sin expertis kring näring och energibehov för olympiska idrottare. Detta arbete har varit viktigt för att utveckla strategier för energibalans och minska risken för skador hos idrottare.

Idag är Anna Melin professor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet, där hon forskar och undervisar inom idrottsnutrition och idrottsmedicin. Hennes forskningsfokus inkluderar ätstörningar och relativ energibrist hos idrottare, områden där hon är en ledande röst och publicerat flera vetenskapliga artiklar.