Andreas Kårström

Andreas Kårström

Andreas Kårström – Träningsbelastning hos ungdomar på ett idrottsgymnasium, tolkning och fallgropar

Andreas Kårström är doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, där han samarbetar med Svenska Skidskytteförbundet i forskning om träningsmetoder och belastning hos unga idrottare på idrottsgymnasier. Hans forskning fokuserar på hur olika träningsmodeller påverkar dessa atleter ur ett multidimensionellt perspektiv.

I augusti 2024 höll Kårström en föreläsning för Sektionen för Idrottsfysiologi med titeln ”Intern och extern träningsbelastning i relation till träningskvalité inom uthållighetsidrotter”. Under denna presentation diskuterade han hur olika typer av träningsbelastning påverkar träningskvaliteten inom uthållighetsidrotter.

Kårström har även varit involverad i studier av träningsbelastning hos skidskyttejuniorer från Sollefteå, där han undersökte hur olika träningsmetoder påverkar unga atleters prestation och utveckling.

Genom sitt arbete bidrar Andreas Kårström till en djupare förståelse för hur träningsbelastning och träningskvalitet påverkar prestation och utveckling hos unga uthållighetsidrottare.

Michael Svensson

Michael Svensson

Michael Svensson – Fysisk status och fysisk utveckling bland idrottsgymmnasieelever

Michael Svensson är docent och universitetslektor i idrottsmedicin vid Umeå universitet. Hans undervisning fokuserar på träningsfysiologi, metabolism och nutrition. Hans forskning är inriktad på effekterna av fysisk träning, muskelbiologi, metabolism, nutrition, järnomsättning och metabola syndromet. 

Han leder två omfattande prospektiva forskningsprojekt som fokuserar på hälsa, fysiologiska faktorer och prestationsutveckling bland elever på idrottsgymnasier. Ett centralt mål med denna forskning är att identifiera och beskriva faktorer som främjar respektive hindrar en hälsosam prestationsutveckling. Särskilt fokus ligger på unga kvinnors hälsa och prestationsutveckling, vilket studeras ur ett tvärvetenskapligt perspektiv där psykologiska, fysiologiska och medicinska faktorer beaktas.  

Preliminära resultat från dessa studier har visat vissa alarmerande fynd, vilket understryker vikten av att förstå de komplexa faktorer som påverkar unga idrottares utveckling.  

Utöver sin forskning är Michael Svensson engagerad i utbildning och kunskapsspridning inom idrottsfysiologi. Han är ordförande för Sektionen för Idrottsfysiologi inom Svensk Förening för Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin, där han arbetar för att främja utvecklingen inom området och stödja unga forskare och praktiker.  

Genom sitt arbete bidrar Michael Svensson till en djupare förståelse för de faktorer som påverkar fysisk utveckling bland unga idrottare, med målet att skapa förutsättningar för en hållbar och hälsosam prestationsutveckling. 

 

Christer malm

Christer malm

Christer Malm – Relative age effects- big data

Christer Malm är professor i idrottsmedicin vid Umeå universitet och har en omfattande bakgrund inom forskning om fysisk aktivitet, prestation, antidopning och barnidrott.  

En central del av hans arbete fokuserar på barns och ungdomars idrottande. Han har särskilt intresserat sig för effekterna av tidig specialisering och selektering inom barnidrott. Malm betonar att tidig elitsatsning inte nödvändigtvis leder till fler elitidrottare och kan ha negativa konsekvenser för barns långsiktiga idrottsengagemang och hälsa.  

I sin forskning har han också belyst fenomenet ”relative age effect”, vilket innebär att barn födda tidigt på året ofta har fördelar inom idrotten jämfört med de som är födda senare samma år. Detta kan leda till en snedvridning i urvalet av unga talanger och påverka barns motivation och självkänsla.  

Malm argumenterar för en mer allsidig och inkluderande approach inom barn- och ungdomsidrott, där fokus ligger på långsiktig utveckling, glädje och hälsa snarare än tidig specialisering och selektering. Han menar att detta inte bara gynnar individens välmående utan också kan leda till en bredare bas av idrottare som har potential att nå elitnivå i framtiden.  

Ferdinand von Walden

Ferdinand von Walden

Ferdinand von Walden – Effekter av styrketräning på barn

Ferdinand von Walden är biträdande lektor i klinisk muskelfysiologi vid Karolinska Institutet och ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, NKS/Solna. Hans forskning fokuserar på skelettmuskelns anpassning till fysisk aktivitet och de systemiska effekterna av styrke- och uthållighetsträning hos både barn och vuxna.  

Ett av von Waldens forskningsområden är ribosombiogenes, där han undersöker hur ribosomer bildas och regleras i skelettmuskulatur under både hälsa och sjukdom. Han har lett flera projekt inom detta område, inklusive studier om hur ribosomala RNA-modifikationer påverkar ribosomernas funktion och bidrar till muskelanpassning vid träning.  

I en av hans studier kartlade von Walden och hans kollegor de molekylära förändringarna i skelettmuskulatur under 24 timmar efter ett styrketräningspass. De identifierade att transkriptionsfaktorn MYC spelar en central roll i att reglera muskelhypertrofi genom att påverka genuttryck relaterade till ribosombiogenes och proteinsyntes. Denna forskning bidrar till en djupare förståelse för de molekylära mekanismerna bakom muskelanpassning vid träning.  

Genom sitt arbete strävar von Walden efter att förstå de underliggande mekanismerna bakom muskelanpassning vid träning och hur dessa processer kan optimeras för att förbättra hälsa och prestation hos både barn och vuxna. 

 

Jovanna Dahlgren

Jovanna Dahlgren – Symposium Barnfetma

Jovanna Dahlgren är professor i pediatrisk endokrinologi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus. Hon är en ledande forskare inom barnhälsa, särskilt inom områdena tillväxtrubbningar, barnfetma (obesitas) och det metabola syndromet. Dahlgren har en stark klinisk och vetenskaplig koppling till frågor som rör barns tillväxt och utveckling samt hur hormonella och metabola faktorer påverkar långsiktig hälsa. 

Forskningsinriktning och betydelse 

Hennes forskning syftar till att förstå mekanismerna bakom barns tillväxt och utveckling, särskilt med fokus på fetma och metabola sjukdomar.  

Ledarskap och kliniska initiativ 

Sedan 2023 är Jovanna Dahlgren prefekt vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Göteborgs universitet. Hon är även enhetschef vid Centrum för pediatrisk tillväxtforskning och föreståndare för det nationella tillväxthormonregistret, ett kvalitetsregister för barn som får behandling med tillväxthormon. Registret används för att optimera behandlingen och säkerställa att barn får bästa möjliga vård. 

Hennes arbete har stor betydelse för barnendokrinologi och pediatrisk forskning i Sverige och internationellt. Genom att kombinera klinisk verksamhet med forskning kan hon bidra till utvecklingen av bättre diagnostiska och behandlingsmetoder, samtidigt som hon utbildar framtida generationer av läkare och forskare inom pediatrisk endokrinologi. 

 

Elisabeth Vesterbekkmo

Elisabeth Vesterbekkmo

Elisabeth Vesterbekkmo – Livets första träningspass – hälsofördelar från mor till barn

Elisabeth Kleivhaug Vesterbekkmo är överläkare och specialist i internmedicin och hjärtsjukdomar. Arbetar på kliniken för hjärtmedicin på St. Olavs hospital. Doktorerat inom kardiologi och även fokuserat på kardiologi hos kvinnor och främst gravida”. 

Elisabeth er også involvert i flere andre studier med trening og kolesterol som tema. Hun innehar dessuten styreverv hos Den norske legeforening i både Norsk forening for idrettsmedisin og fysisk aktivitet og Norsk Indremedisinsk forening, i tillegg til at hun er medlem i Spesialistkomiteen for Indremedisin. Elisabeth er også med i helsenettverket i Olympiatoppen Midt-Norge, og sitter i referansegruppa for Nasjonal kompetansetjeneste for Familiær Hyperkolesterolemi.

Genom sin roll inom den nationella kompetenstjänsten ”Träning som medicin” bidrar Vesterbekkmo till att sprida evidensbaserad kunskap om hur träning kan användas både preventivt och terapeutiskt. Detta är särskilt viktigt för att öka medvetenheten om de unika utmaningar och möjligheter som finns inom kvinnohälsa.