OS ur en läkares perspektiv

OS ur en läkares perspektiv

Årsmöte och Hampus Lüning – OS ur en läkares perspektiv

Hampus Lüning

Specialistläkare i akutsjukvård från Östra sjukhuset, Sahlgrenska. Aktiv inom idrottsmedicin sedan 2013 med specialintresse för nutrition och träning. Lagläkare för IK Sävehof sedan 2016 (handboll), Örgryte IS -2013 (fotboll) och damlandslaget i handboll -2018. Doktorandtjänst på Göteborgs Universitet med forskning inom idrottsmedicin och skador inom långdistanstävlingar så som Göteborgsvarvet och andra internationella maratonlopp.

 

9 Oktober så är det dags för höstens andra temakväll.
Denna gången så kommer Hampus Lüning berätta om sina erfarenheter som läkare på OS.
Men innan Hampus kör igång så är det återigen dags för årsmöte.

Vi kommer vara på Radisson Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Kommer vi vara på plats, finns möjlighet att köpa mat och dryck i baren

17.30 – Årsmöte

18.15 – Tilltugg och fika på ”Klacken”

18.45 – Hampus Lüning – OS ur läkares Perspektiv

OS ur en läkares perspektiv

Denna sommar deltog jag i mitt andra OS. Det har varit en fantastiskt rolig resa men även ställt stora krav på det medicinska teamet. Det skiljer sig avsevärt från andra större mästerskap så som VM och EM. OS är större än allt annat på flera plan. Med denna föreläsning vill jag dela med mig av mina erfarenheter från sommarens OS från insidan. Jag kommer prata kring de alla förberedelser och krav som ställs från IOK och SOK under och inför ett OS. Vilka utmaningar ställs ett medicinskt team inför under ett stort mästerskap? Hur ser organisationen ut och vad gör man dagligen på plats? Hur var det egentligen med kartongsängarna, medicinska samarbeten, virusinfektioner mm? Följ med på en resa bakom kulisserna till sommarens OS.

Temakväll Idrottsljumske

Temakväll Idrottsljumske

Kristina Ticehurst – Temakväll Idrottsljumske

Kristina Ticehurst

Efter min utbildning till allmänkirurg i Göteborg har jag jobbat med övre gastrokirurgi tills jag började i Kungsbacka 2011. Där låg mitt fokus på bukväggskirurgi, dvs huvudsakligen olika typer av bråck i bukvägg och ljumske. Många av dessa patienter har initialt sökt pga smärta som ibland kan vara relaterad till bråck men inte sällan till andra, ibland samtidigt förekommande problem. Detta ledde till ett intresse för kroniska smärttillstånd i ljumske och bukvägg. Vi startade bl a en ljumskmottagning där vi sambedömt knepiga fall tillsammans med specialintresserade ortopeder, något som kan vara väldigt givande med rätt patientselektion. Många av dessa har varit idrottsaktiva på olika nivåer, från högt motiverade amatörer till elitidrottare.
Sedan 2022 jobbar jag som kirurg på Capio Gastro Center Göteborg, en då helt nystartad klinik, sedan 2023 även som VD.

 

Den 4/9 är det dags för höstens första Temakväll.
Denna gången så kommer Kristina Ticehurst lära oss mer om smärttillstånd i bukvägg, ljumske och bukväggssvaghet (Sports hernia). 

Vi kommer vara på Radison Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Kommer vi vara på plats, finns möjlighet att köpa mat och dryck i baren

17.30 – Vi samlas ett trappa upp på ”klacken”

18.30 – Kristina Ticehurst – Temakväll Idrottsljumske

Jag kommer att prata om smärttillstånd i bukvägg och ljumske ur allmänkirurgens perspektiv, inklusive bukväggssvaghet (Sports hernia).

Det är vanligt att dessa patienter har mer än ett problem som inte sällan är svårbedömda. Ett bra samarbete mellan ortopeder, kirurger och fysioterapeuter är av nytta både för oss som vårdgivare och för våra patienter.

Return to Sports

Return to Sports

Clare Ardern – Return to Sports – Psychological readiness

Clare Ardern

Clares arbete samlar forskare, patienter, kliniker och hälso- och sjukvårdspolitiska beslutsfattare för att utforma digitala hälsoingripanden för muskuloskeletala problem. Med expertis inom idrottsmedicin, rehabilitering och metaforskning är Clare Ardern intresserad av (i) att bryta ner hinder för människor att få tillgång till kvalitativ muskuloskeletal sjukvård när och var de behöver det, (ii) att mäta effekten av hälsoforskning på folkhälsopolitik, ekonomin och samhället, och (iii) hur högkvalitativ metaforskning (inklusive systematiska översikter, nätverksmeta-analyser och kliniska praxisriktlinjer) kan hjälpa kliniker att fatta kvalitetsbeslut.

Clare Ardern är en idrottsfysioterapeutisk forskare från University of British Columbia, Kanada och är chefsredaktör för Journal of Orthopaedic and Sports Physical Therapy (JOSPT) – en av det mest kliniskt relevanta tidskrifterna för idrottsfysioterapi. Vi har äran att ha Clare med oss på en temakväll för att diskutera hur du som kliniker kan få fler idrottare att lyckas återgå till idrott efter skada.

Den 16/5 är det återigen dags för en ny Temakväll.
Denna gången så kommer Clare Ardern lära oss mer om återgång till idrott

Vi kommer vara på Radison Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Är vi på plats och då är det bara att komma förbi, eventuellt köpa något i baren att äta och dricka

17.30 – går vi upp en trappa till ”klacken”. Där vi kommer hålla till innan föreläsningen.

18.30 – Börjar Clare Ardern – Return to Sports – Psychological readiness

Psychological readiness matters for athletes who are returning to sport after injury. Athletes say they value psychological support while completing rehabilitation and planning their return to sport, and when making the transition from the rehabilitation room back to the sporting arena. Yet rehabilitation practitioners, typically feel ill-equipped to implement strategies to support athletes to maintain, build and extend their psychological (mental) readiness to return to sport after injury. In this session, sports rehabilitation practitioners (e.g. physical therapists, athletic therapists, kinesiologists and others) who work with youth and adult athletes from recreational to elite level will learn (i) how to test and monitor psychological readiness to return to sport after injury, and (ii) implement simple strategies during rehabilitation, and beyond, to support athletes to feel psychologically ready to return to sport and reach their performance goals.

By the end of the session, attendees will feel confident to:

  1. Link the relationship between psychological factors and returning to sport after injury
  2. Develop evidence-based strategies to support psychological readiness to return to sport after injury
  3. Practice shared decision-making when supporting an athlete to make an informed return-to-sport decision
  4. Implement an appropriate tool for measuring psychological readiness to return to sport
  5. Formulate a return-to-sport progress plan based on the results of return-to-sport tests
Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

Daniel Svensson

Docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet. Svensson disputerade vid KTH 2016, med en avhandling om konditionsidrottens historiska relation till fysiologisk forskning. Bland hans pågående projekt finns ett samarbete med SOK om morgondagens elittränare och balansen mellan forskning och erfarenhetsbaserad kunskap i tränarskapet.

Den 17/4 är det återigen dags för en ny Temakväll.
Denna gången så kommer Daniel Svensson lära oss mer om relationen mellan idrott och vetenskap. 

Vi kommer vara på Radison Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Är vi på plats och då är det bara att komma förbi, eventuellt köpa något i baren att äta och dricka

17.30 – går vi upp en trappa till ”klacken”. Där vi kommer hålla till innan föreläsningen.

18.30 – Börjar Daniel Svenssons Föreläsning – Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

I idrottens barndom var träning något som främst byggde på personlig, erfarenhetsbaserad kunskap. Träning och tävling bedrevs i en kontext där de givna förutsättningarna (snö för skidåkning, vågor för surfing, etc.) satte ramarna, i vad som har betecknats som ”naturlig träning”. Men under det senaste århundradet har idrottens relation till teknik, vetenskap och miljö förändrats. Den alltmer djupgående sportifieringen har bidragit till ökande prestationer, specialiserad idrottsforskning, tydligare organisation, mer internationellt utbyte och en större bredd av träningsformer. Samtidigt har utvecklingen fått konsekvenser som kan problematiseras. Tidig specialisering, överbelastningsskador och psykisk ohälsa har drabbat vissa (elit)idrottare, och jakten på ökade prestationer har bidragit till ett växande ekologiskt fotavtryck. I den här föreläsningen ges perspektiv på hur idrottens relation till vetenskap har förändrats över tid och hur detta har påverkat aktiva såväl som tränare och forskare.

TEMAKVÄLL: Relative Energy Deficency in Sports (RED-S)

TEMAKVÄLL: Relative Energy Deficency in Sports (RED-S)

TEMAKVÄLL: Relative Energy Deficiency in Sports (RED-S)

Anna Melin

Anna är legitimerad idrottsdietist och docent på Linnéuniversitet med forskningsfokus inom idrottsnutrition, relativ energibrist och ätstörningar. Anna har bakgrund som klinisk idrottsdietist inom dansk elitidrott i Team Danmark, och publicerat flera artiklar som bidragit till förbättrad kunskap kring sina forskningsområden. Med ett intresse att generera evidensbaserad kunskap till såväl idrottare, tränare och idrottsfysiologer har även Anna valts ut till en av morgondagens forskare i en satsning av Sveriges Olympiska Kommitté.

Den 20/11 är det återigen dags för en ny Temakväll.
Denna gången så är det RED-S som vi kommer få lära oss mer om.

Vi kommer vara på Radison Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.30 Är vi på plats och då är det bara att komma förbi, eventuellt köpa något i baren att äta och dricka och sen gå en trappa upp till ”klacken”. Där vi kommer hålla till innan föreläsningen.

18.30 Börjar Anna Melins föreläsning om RED-S.

Relativ energibrist är ett syndrom som uppstår på bakgrund av låg energitillgänglighet (LEA) med negativa konsekvenser för hälsa och prestation. Några av de vanligaste bakomliggande orsakerna till LEA är stora träningsmängder, ett medvetet restriktivt energiintag, okunskap om idrottsnutrition samt ätstörningar. Kortare perioder med LEA leder bland annat till en mera katabol hormonprofil, reducerade glykogenlager och nedsatt proteinsyntes vilket bland annat kan påverka återhämtning samt träningsintensitet och -respons. Långvarig eller kronisk LEA kan bland annat leda till reproduktions- och endotheldysfunktion, magtarmproblem samt nedsatt benmineraldensitet och ökad risk för skador. Kvinnor verkar vara mera känsliga för LEA än män och unga kvinnor är mera känsliga än vuxna kvinnor.

I september 2023 publicerade Internationella Olympiska Kommittén en ny konsensusrapport om relativ energibrist med riktlinjer för bland annat prevention, klinisk bedömning, diagnosticering och behandling vilket denna föreläsning tar utgångspunkt i. Det blir fokus på hur LEA kan påverka risken för idrottsskador och rehabiliteringsprocessen samt det idrottsmedicinska teamets roll i relation till screening, diagnosticering och multidisciplinär behandling av relativ energibrist.

Årsmöte – After Work – Temakväll: Return to Sports – Ett Psykologiskt Perspektiv

Årsmöte – After Work – Temakväll: Return to Sports – Ett Psykologiskt Perspektiv

Årsmöte – After Work – Temakväll: Return to Sports – Ett Psykologiskt Perspektiv

Idrottsmedicin Väst bjuder in till Årsmöte, AW och Temakväll på Gothia Towers den 7/6. 
Vi vill återigen att Idrottsmedicin Västs temakvällar ska vara ett tillfälle att träffa likasinnade, nätverka och knyta nya kontakter inom Västsveriges idrottsmedicinska värld.

Vi fortsätter därför med vårt nya koncept för våra temakvällar, där vi först möts för lite mingel och kanske en öl eller ett glas vin. För att sen lyssna på våra fantastiska föreläsare. Som kommer prata om de psykologiska aspekterna vid rehab och RTS. 

Efteråt så finns det möjlighet att stanna kvar en stund för den som är intresserad.

Men innan AW och Temakvällen drar igång så är det Årsmöte, detta startar kl 17.30. 
Vi kommer vara på plats från 17.00

 

17.00                       AW
17.30 -18-00          Årsmöte
18.00- 18.30          Mingel med förtäring
18.30-20.00           Föreläsning
20.00 -21.00          Eftersnack

Temakväll: Return to Sports

Ett Psykologiskt Perspektiv

Andreas Ivarsson

Andreas är professor inom Psykologi vid Högskolan i Halmstad med forskningsfokus inom hållbart och hälsosamt deltagande inom både elitidrott och fysisk aktivitet. Frågan; varför skadar man sig? – var startskottet som ledde fram till Andreas avhandling inom psykologi och idrottsskador. Andreas har en imponerande bredd och har arbetat med idrottare på toppnivå som vetenskaplig rådgivare i Arsenal FC, varvat med projekt på barn-och ungdomsnivå. Andreas har även valts ut till en av morgondagens forskare i en satsning av Sveriges Olympiska Kommitté.

Ramana Piussi

Ramana arbetar som legitimerad fysioterapeut på Sportrehab, och doktorerar på Göteborgs Universitet. I sin forskning fokuserar Ramana på den psykologiska aspekten av en främre korsbandsskada, och undersöker hur psykologiska utfall påverkar risken för en ny främre korsbandsskada. Ett forskningsfält med ökat intresse inom främre korsbandsskador på sistone, en stor del tack vare Ramanas publicerade arbeten.