Sadesh Balasingam: Långsiktiga resultat av korsbandsoperationer

Sadesh Balasingam: Långsiktiga resultat av korsbandsoperationer

Årsmöte och Sadesh Balasingam: Långsiktiga resultat av korsbandsoperationer

Sadesh Balasingam 

Sadesh är specialist inom allmänmedicin med bakgrund inom ortopedi och vidare utbildning inom ’Sports & Exercise Medicine’ från sitt hemland England. Den kombination har gjort att han har jobbat senaste åren mer som idrottsläkare, för både elitidrottare och allmänheten. Uppdrag som lagläkare inom fotboll på högsta nivåerna med BK Häcken Dam- och Herrlagen samt Svenska Damlandslaget har kombinerats med hans klinik Sportive där han hjälper idrottare på alla nivå och åldrar.

Han har nyligen disputerat inom långstidsuppföljning av korsbandsrekonstruktion som kommer vara grund till temakvällen, men utöver det är engagerad inom ämne som hjärnskakningar, relativ energibrist (REDs), återgång till idrott efter graviditet, och potentialen av idrottsmedicin som subspecialitet i Sverige.

 

26 Februari är det dags för årets första temakväll. Denna gång med vår alldeles egna Sadesh Balasingam som precis har försvarat sin avhandling om Korsbandsoperationer. 
Men innan vi får lyssna på Sadesh så ska vi ha vårt årsmöte. 
Det var inte så längesedan vi hade årsmöte, men med detta årsmöte är vi äntligen i fas igen. 

Vi kommer vara på Pedagogen, Hus C, CE04 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

18.00 – Årsmöte

18.30 – Sadesh Balasingam: Långsiktiga resultat av korsbandsoperationer

Sadesh Balasingam: Långsiktiga resultat av korsbandsoperationer

ACL reconstruction is possibly the most researched area within sports medicine, as well as being a great concern for athletes unlucky enough to suffer an ACL injury. Sadesh’s research has focused on what happens 10+ years after surgery, when life perhaps leads to other priorities and concerns for patients (and surgeons) compared to when they have their surgery.

As part of his thesis, Sadesh took a lay of the land of both previous and current research trends to put his own findings into context. Topics you can hear about (and discuss!) regarding his findings from down the rabbit hole that is ACL surgery research include, but are not limited to:

· Does it make a difference if you have a cartilage and/or meniscal injury at the time of ACL reconstruction?

· Which ACL surgical method is best?

· Are Swedish patients more satisfied with their ACL surgeries than their Norwegian/American counterparts?

· Are orthopaedic surgeons sociopaths?

· Is the increased risk female athletes have for ACL injury really just down to increased knee valgus collapse at injury events?

· How many respected ACL researchers is it possible to p*ss off in one evening?

Welcome to a frank, informal and uncensored version of a thesis defence!

OS ur en läkares perspektiv

OS ur en läkares perspektiv

Årsmöte och Hampus Lüning – OS ur en läkares perspektiv

Hampus Lüning

Specialistläkare i akutsjukvård från Östra sjukhuset, Sahlgrenska. Aktiv inom idrottsmedicin sedan 2013 med specialintresse för nutrition och träning. Lagläkare för IK Sävehof sedan 2016 (handboll), Örgryte IS -2013 (fotboll) och damlandslaget i handboll -2018. Doktorandtjänst på Göteborgs Universitet med forskning inom idrottsmedicin och skador inom långdistanstävlingar så som Göteborgsvarvet och andra internationella maratonlopp.

 

9 Oktober så är det dags för höstens andra temakväll.
Denna gången så kommer Hampus Lüning berätta om sina erfarenheter som läkare på OS.
Men innan Hampus kör igång så är det återigen dags för årsmöte.

Vi kommer vara på Radisson Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Kommer vi vara på plats, finns möjlighet att köpa mat och dryck i baren

17.30 – Årsmöte

18.15 – Tilltugg och fika på ”Klacken”

18.45 – Hampus Lüning – OS ur läkares Perspektiv

OS ur en läkares perspektiv

Denna sommar deltog jag i mitt andra OS. Det har varit en fantastiskt rolig resa men även ställt stora krav på det medicinska teamet. Det skiljer sig avsevärt från andra större mästerskap så som VM och EM. OS är större än allt annat på flera plan. Med denna föreläsning vill jag dela med mig av mina erfarenheter från sommarens OS från insidan. Jag kommer prata kring de alla förberedelser och krav som ställs från IOK och SOK under och inför ett OS. Vilka utmaningar ställs ett medicinskt team inför under ett stort mästerskap? Hur ser organisationen ut och vad gör man dagligen på plats? Hur var det egentligen med kartongsängarna, medicinska samarbeten, virusinfektioner mm? Följ med på en resa bakom kulisserna till sommarens OS.

Temakväll Idrottsljumske

Temakväll Idrottsljumske

Kristina Ticehurst – Temakväll Idrottsljumske

Kristina Ticehurst

Efter min utbildning till allmänkirurg i Göteborg har jag jobbat med övre gastrokirurgi tills jag började i Kungsbacka 2011. Där låg mitt fokus på bukväggskirurgi, dvs huvudsakligen olika typer av bråck i bukvägg och ljumske. Många av dessa patienter har initialt sökt pga smärta som ibland kan vara relaterad till bråck men inte sällan till andra, ibland samtidigt förekommande problem. Detta ledde till ett intresse för kroniska smärttillstånd i ljumske och bukvägg. Vi startade bl a en ljumskmottagning där vi sambedömt knepiga fall tillsammans med specialintresserade ortopeder, något som kan vara väldigt givande med rätt patientselektion. Många av dessa har varit idrottsaktiva på olika nivåer, från högt motiverade amatörer till elitidrottare.
Sedan 2022 jobbar jag som kirurg på Capio Gastro Center Göteborg, en då helt nystartad klinik, sedan 2023 även som VD.

 

Den 4/9 är det dags för höstens första Temakväll.
Denna gången så kommer Kristina Ticehurst lära oss mer om smärttillstånd i bukvägg, ljumske och bukväggssvaghet (Sports hernia). 

Vi kommer vara på Radison Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Kommer vi vara på plats, finns möjlighet att köpa mat och dryck i baren

17.30 – Vi samlas ett trappa upp på ”klacken”

18.30 – Kristina Ticehurst – Temakväll Idrottsljumske

Jag kommer att prata om smärttillstånd i bukvägg och ljumske ur allmänkirurgens perspektiv, inklusive bukväggssvaghet (Sports hernia).

Det är vanligt att dessa patienter har mer än ett problem som inte sällan är svårbedömda. Ett bra samarbete mellan ortopeder, kirurger och fysioterapeuter är av nytta både för oss som vårdgivare och för våra patienter.

Return to Sports

Return to Sports

Clare Ardern – Return to Sports – Psychological readiness

Clare Ardern

Clares arbete samlar forskare, patienter, kliniker och hälso- och sjukvårdspolitiska beslutsfattare för att utforma digitala hälsoingripanden för muskuloskeletala problem. Med expertis inom idrottsmedicin, rehabilitering och metaforskning är Clare Ardern intresserad av (i) att bryta ner hinder för människor att få tillgång till kvalitativ muskuloskeletal sjukvård när och var de behöver det, (ii) att mäta effekten av hälsoforskning på folkhälsopolitik, ekonomin och samhället, och (iii) hur högkvalitativ metaforskning (inklusive systematiska översikter, nätverksmeta-analyser och kliniska praxisriktlinjer) kan hjälpa kliniker att fatta kvalitetsbeslut.

Clare Ardern är en idrottsfysioterapeutisk forskare från University of British Columbia, Kanada och är chefsredaktör för Journal of Orthopaedic and Sports Physical Therapy (JOSPT) – en av det mest kliniskt relevanta tidskrifterna för idrottsfysioterapi. Vi har äran att ha Clare med oss på en temakväll för att diskutera hur du som kliniker kan få fler idrottare att lyckas återgå till idrott efter skada.

Den 16/5 är det återigen dags för en ny Temakväll.
Denna gången så kommer Clare Ardern lära oss mer om återgång till idrott

Vi kommer vara på Radison Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Är vi på plats och då är det bara att komma förbi, eventuellt köpa något i baren att äta och dricka

17.30 – går vi upp en trappa till ”klacken”. Där vi kommer hålla till innan föreläsningen.

18.30 – Börjar Clare Ardern – Return to Sports – Psychological readiness

Psychological readiness matters for athletes who are returning to sport after injury. Athletes say they value psychological support while completing rehabilitation and planning their return to sport, and when making the transition from the rehabilitation room back to the sporting arena. Yet rehabilitation practitioners, typically feel ill-equipped to implement strategies to support athletes to maintain, build and extend their psychological (mental) readiness to return to sport after injury. In this session, sports rehabilitation practitioners (e.g. physical therapists, athletic therapists, kinesiologists and others) who work with youth and adult athletes from recreational to elite level will learn (i) how to test and monitor psychological readiness to return to sport after injury, and (ii) implement simple strategies during rehabilitation, and beyond, to support athletes to feel psychologically ready to return to sport and reach their performance goals.

By the end of the session, attendees will feel confident to:

  1. Link the relationship between psychological factors and returning to sport after injury
  2. Develop evidence-based strategies to support psychological readiness to return to sport after injury
  3. Practice shared decision-making when supporting an athlete to make an informed return-to-sport decision
  4. Implement an appropriate tool for measuring psychological readiness to return to sport
  5. Formulate a return-to-sport progress plan based on the results of return-to-sport tests
Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

Daniel Svensson

Docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet. Svensson disputerade vid KTH 2016, med en avhandling om konditionsidrottens historiska relation till fysiologisk forskning. Bland hans pågående projekt finns ett samarbete med SOK om morgondagens elittränare och balansen mellan forskning och erfarenhetsbaserad kunskap i tränarskapet.

Den 17/4 är det återigen dags för en ny Temakväll.
Denna gången så kommer Daniel Svensson lära oss mer om relationen mellan idrott och vetenskap. 

Vi kommer vara på Radison Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.00 – Är vi på plats och då är det bara att komma förbi, eventuellt köpa något i baren att äta och dricka

17.30 – går vi upp en trappa till ”klacken”. Där vi kommer hålla till innan föreläsningen.

18.30 – Börjar Daniel Svenssons Föreläsning – Från Linggymnastik till pulsklocka – perspektiv på relationen mellan idrott och vetenskap

I idrottens barndom var träning något som främst byggde på personlig, erfarenhetsbaserad kunskap. Träning och tävling bedrevs i en kontext där de givna förutsättningarna (snö för skidåkning, vågor för surfing, etc.) satte ramarna, i vad som har betecknats som ”naturlig träning”. Men under det senaste århundradet har idrottens relation till teknik, vetenskap och miljö förändrats. Den alltmer djupgående sportifieringen har bidragit till ökande prestationer, specialiserad idrottsforskning, tydligare organisation, mer internationellt utbyte och en större bredd av träningsformer. Samtidigt har utvecklingen fått konsekvenser som kan problematiseras. Tidig specialisering, överbelastningsskador och psykisk ohälsa har drabbat vissa (elit)idrottare, och jakten på ökade prestationer har bidragit till ett växande ekologiskt fotavtryck. I den här föreläsningen ges perspektiv på hur idrottens relation till vetenskap har förändrats över tid och hur detta har påverkat aktiva såväl som tränare och forskare.

TEMAKVÄLL: Relative Energy Deficency in Sports (RED-S)

TEMAKVÄLL: Relative Energy Deficency in Sports (RED-S)

TEMAKVÄLL: Relative Energy Deficiency in Sports (RED-S)

Anna Melin

Anna är legitimerad idrottsdietist och docent på Linnéuniversitet med forskningsfokus inom idrottsnutrition, relativ energibrist och ätstörningar. Anna har bakgrund som klinisk idrottsdietist inom dansk elitidrott i Team Danmark, och publicerat flera artiklar som bidragit till förbättrad kunskap kring sina forskningsområden. Med ett intresse att generera evidensbaserad kunskap till såväl idrottare, tränare och idrottsfysiologer har även Anna valts ut till en av morgondagens forskare i en satsning av Sveriges Olympiska Kommitté.

Den 20/11 är det återigen dags för en ny Temakväll.
Denna gången så är det RED-S som vi kommer få lära oss mer om.

Vi kommer vara på Radison Blu Scandinavia på Södra Hamngatan

17.30 Är vi på plats och då är det bara att komma förbi, eventuellt köpa något i baren att äta och dricka och sen gå en trappa upp till ”klacken”. Där vi kommer hålla till innan föreläsningen.

18.30 Börjar Anna Melins föreläsning om RED-S.

Relativ energibrist är ett syndrom som uppstår på bakgrund av låg energitillgänglighet (LEA) med negativa konsekvenser för hälsa och prestation. Några av de vanligaste bakomliggande orsakerna till LEA är stora träningsmängder, ett medvetet restriktivt energiintag, okunskap om idrottsnutrition samt ätstörningar. Kortare perioder med LEA leder bland annat till en mera katabol hormonprofil, reducerade glykogenlager och nedsatt proteinsyntes vilket bland annat kan påverka återhämtning samt träningsintensitet och -respons. Långvarig eller kronisk LEA kan bland annat leda till reproduktions- och endotheldysfunktion, magtarmproblem samt nedsatt benmineraldensitet och ökad risk för skador. Kvinnor verkar vara mera känsliga för LEA än män och unga kvinnor är mera känsliga än vuxna kvinnor.

I september 2023 publicerade Internationella Olympiska Kommittén en ny konsensusrapport om relativ energibrist med riktlinjer för bland annat prevention, klinisk bedömning, diagnosticering och behandling vilket denna föreläsning tar utgångspunkt i. Det blir fokus på hur LEA kan påverka risken för idrottsskador och rehabiliteringsprocessen samt det idrottsmedicinska teamets roll i relation till screening, diagnosticering och multidisciplinär behandling av relativ energibrist.