Francesco Della Villa

Francesco Della Villa

Francesco Della Villa – New trends in Football Medicine:
integrating Biomechanics and
Neuroscience

Dr. Francesco Della Villa är vetenskaplig chef för Isokinetic Medical Group och ansvarar för alla aktiviteter inom Isokinetics utbildnings- och forskningsavdelning. Han är forskare, läkare och chef. Utöver forskning och utveckling övervakar han även personalresurser och karriärvägar inom gruppen. Han är också medlem i Isokinetics styrelse. 

 Han är specialist inom idrotts- och träningsmedicin och genomförde en fellowship i idrottsmedicin i Santa Monica, Los Angeles, med fokus på främre korsbandsskador och biomekanik. 

Francesco är en viktig bidragsgivare inom idrotts- och fotbollsmedicin, som president för Isokinetic-konferensen och aktiv medlem i många vetenskapliga sällskap, inklusive ESSKA (European Society for Sports Traumatology, Knee Surgery and Arthroscopy), ISAKOS (International Society of Arthroscopy, Knee Surgery and Orthopaedic Sports Medicine) och ICRS (International Cartilage Regeneration & Joint Preservation Society). Han är också medlem i FIFA Medical Centre of Excellence Advisory Group och har aktiva partnerskap med flera internationella förbund. 

Hans vetenskapliga verksamhet fokuserar främst på främre korsbandsskador och fotbollsskador. Han har skrivit mer än 50 internationella artiklar och deltar aktivt i många konferenser runt om i världen. 

Han är också adjungerad professor vid universitetet i Bologna och föreläser i ”Sport- och träningsmedicin” inom medicin- och kirurgikursen. 

Läs mer om Francescos arbete här https://isokineticvitae.com/dr-francesco-della-villa/ 

Stefan Pettersson

Stefan Pettersson

Stefan Pettersson – Från Näring till Prestation: Nutritionens roll i Idrottens värld

Stefan Pettersson är legitimerad dietist och docent i kostvetenskap vid Göteborgs universitet. Han undervisar i idrottsnutrition och näringslära vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Sedan 2003 har han varit en del av institutionen och fokuserat på ämnen relaterade till nutrition och idrottsnutrition. Han har även en långvarig roll inom Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), där han ingår i resursteamet för kostrådgivning till svenska landslagsidrottare.  

År 2013 disputerade Pettersson med avhandlingen ”Nutrition in Olympic Combat Sports: Elite athletes’ dietary intake, hydration status and experiences of weight regulation”. I denna forskning undersökte han olika aspekter av kortsiktig viktreglering inom kampsporter, en procedur som ofta innebär snabb viktnedgång genom fasta och svettning följt av viktuppgång strax före tävling. Resultaten visade att dessa metoder kan ha negativa fysiologiska och mentala konsekvenser för idrottarna.  

Efter disputationen har Pettersson fortsatt sin forskning med fokus på strategier kopplade till intag av energigivande näringsämnen för att påverka substratutnyttjande under och återhämtning efter fysisk träning. Han är även medlem i styrelsen för Svenska Föreningen för Nutrition (Väst) och Svenska Läkaresällskapets sektion för nutrition, samt deltar i Dietisternas Riksförbunds referensgrupp för idrottsnutrition.  

Genom sin kombinerade erfarenhet av akademisk forskning och praktisk tillämpning inom elitidrott bidrar Stefan Pettersson till att förbättra förståelsen för sambandet mellan kost, nutrition och idrottsprestation. 

Kaj blennow

Kaj blennow

Kaj Blennow – Biomarkörer för hjärnskada vid boxning och andra kontaktsporter

Professor Kaj Blennow vid Göteborgs universitet är en ledande forskare inom klinisk neurokemi, med särskilt fokus på biomarkörer för neurologiska tillstånd, inklusive hjärnskakningar. Hans arbete har bidragit till utvecklingen av blodbaserade tester för att bedöma och prognostisera hjärnskakningars allvarlighetsgrad. 

En av de mest framstående studierna ledd av Blennow visade att proteinet neurofilament light (NF-L), som frigörs vid skador på nervcellernas axoner, kan mätas i blodet efter en hjärnskakning. Genom att analysera NF-L-nivåer i blodprov från amatörboxare och ishockeyspelare fann forskarna att ökade nivåer av NF-L korrelerade med antalet slag mot huvudet och graden av omtöckning. Dessutom kunde mängden NF-L kopplas till hur snabbt spelare återhämtade sig och kunde återgå till spel.

Denna forskning indikerar att mätning av NF-L i blodet kan fungera som en prognostisk biomarkör för hjärnskakning, vilket har potentiella tillämpningar både inom idrottsmedicin och akutsjukvård. Blennow hoppas att metoden ska utvecklas till ett kliniskt verktyg för att diagnostisera hjärnskador vid hjärnskakning, oavsett hur de inträffat.

Utöver detta har Blennow varit involverad i forskning som undersöker livskvaliteten hos ishockeyspelare som tvingats avsluta sina karriärer på grund av hjärnskakningar. Hans omfattande arbete inom området syftar till att förbättra diagnostik, prognostik och förståelse av hjärnskakningars långsiktiga effekter. 

Hedersföreläsning av Arne Ljungqvist

Hedersföreläsning av Arne Ljungqvist

Arne Ljungqvist – Hedersföreläsning

Arne Ljungqvist är en av idrottsvärldens mest framstående profiler i kampen mot dopning, och hans arbete har haft en avgörande betydelse för att forma det globala antidopningssystemet. Med en unik kombination av erfarenhet som elitidrottare, professor och engagerad idrottsledare har han ägnat sitt liv åt att främja en ren och rättvis idrott.

Som tidigare svensk mästare i höjdhopp och professor i patologi har Ljungqvist förenat sin kärlek till idrotten med sin vetenskapliga expertis. Han blev tidigt medveten om de risker och orättvisor som dopning innebar, både för atleternas hälsa och för idrottens integritet. Under sin tid som ordförande för Svenska Friidrottsförbundet på 1970-talet tog han en ledande roll i att föra upp antidopningsfrågan på den internationella agendan.

Ljungqvist blev en av pionjärerna inom antidopningsarbetet när han valdes in i Internationella Friidrottsförbundet (IAAF) och senare Internationella Olympiska Kommittén (IOK). Där ledde han utvecklingen av strikta antidopningsregler och forskningsbaserade tester. År 1999 var han med och grundade World Anti-Doping Agency (WADA), där han även verkade som vice ordförande. Genom sitt arbete i WADA bidrog han till att skapa ett globalt samarbete för att bekämpa dopning, vilket inkluderade framtagandet av World Anti-Doping Code, en enhetlig regelbok för antidopningsarbetet.

Ljungqvists insatser sträckte sig dock bortom regelverk och tester. Han har alltid betonat vikten av utbildning och förebyggande arbete för att skydda unga idrottare från att hamna i situationer där dopning kan framstå som en lockande genväg. Hans vetenskapliga bakgrund gjorde att han tidigt uppmärksammade dopningens negativa effekter på hälsan, särskilt när det gäller hormonella preparat och anabola steroider, och han har outtröttligt arbetat för att öka kunskapen om dessa faror.

Genom åren har Arne Ljungqvist blivit en symbol för idrottens kamp mot dopning och för rättvisa tävlingar. Hans ledarskap har inspirerat och stärkt antidopningsarbetet världen över, och hans insatser har skyddat både idrottens trovärdighet och utövarnas välmående. Ljungqvist har belönats med många utmärkelser, inklusive Prinsens medalj från Prins Albert II av Monaco och Internationella Fair Play-kommissionens hederspris, som erkännande för hans enastående bidrag till idrotten och samhället.

Mikael Sansone

Mikael Sansone

Mikael Sansone – Diagnostik av höftsmärta- både lätt och svårt

Mikael Sansone är professor och överläkare inom idrottsortopedi, med särskild inriktning på knä- och höftskador. Efter att ha erhållit sin specialistexamen i ortopedi valde han att fokusera på idrottsortopedi och artroskopisk kirurgi, särskilt inom områdena knä och höft. Han har arbetat på artroteamet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt på Orthocenter/IFK-kliniken i Göteborg. 

Sansone disputerade med en avhandling om höftartroskopi och har sedan dess byggt upp en forskningsgrupp som fokuserar på diagnostik och behandling av höftsmärta hos unga patienter, med särskilt fokus på artroskopiska tekniker. Han är registerhållare för höftartroskopiregistret och leder forskningen inom detta område i Sverige.  

Hans forskningsområden inkluderar ledskador, särskilt i knä och höft, samt idrottsskador. Forskningen fokuserar på kirurgisk behandling, livskvalitet och återgång till aktivitet efter skada. Kliniskt arbetar han med komplex knä- och höftkirurgi samt idrottsskador i dessa leder, med fokus på artroskopiska tekniker.  

Sansone är också involverad i Gothenburg Sports Trauma Research Center (GSTRC), ett internationellt nätverk av idrottsforskare från bland annat Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, USA, Kanada, Italien och Japan. I Göteborg omfattar nätverket över 40 forskare på olika nivåer.  

Utöver sin kliniska och forskningsmässiga verksamhet är Sansone en regelbunden föreläsare både nationellt och internationellt. Han leder en forskningsgrupp med 4 doktorander inom idrottsortopedi och idrottsmedicin och har internationella samarbeten, särskilt med USA, Norge, Danmark och Italien.  

Nicol van Dyk

Nicol van Dyk

Nicol van Dyk – Will screening tests ever work to predict injury?

Nicol van Dyk är en fysioterapeut och klinisk forskare med omfattande erfarenhet inom idrottsmedicin och skadeprevention. Han innehar för närvarande en tjänst som Assistant Professor (Ad Astra Fellow) vid University College Dublin, där han fokuserar på forskning inom skadeprevention, muskuloskeletal hälsa och prestationsoptimering.  

Under sin karriär har van Dyk arbetat med flera elitidrottare och idrottsorganisationer. Han har tidigare varit verksam som fysioterapeut vid Aspetar Orthopaedic and Sports Medicine Hospital i Doha, Qatar, där han bidrog till rehabilitering och skadeförebyggande insatser för professionella idrottare.  

Hans forskningsintressen inkluderar skadeprevention, riskhantering och beslutsfattande inom idrottsmedicin. Han har publicerat flera vetenskapliga artiklar inom dessa områden och är aktiv inom akademiska kretsar för att främja evidensbaserad praxis inom idrottsmedicin.  

Nicol van Dyk betonar vikten av en helhetsbaserad och evidensdriven strategi för skadeprevention inom idrotten. Hans forskning och arbete fokuserar på att förstå de faktorer som påverkar skaderisk och att utveckla metoder för att minska dessa risker, särskilt inom professionell idrott. 

Nyckelprinciper för skadeprevention enligt van Dyk: 

Skadeprevention handlar om mer än bara screening 

Träningsprogram som bygger motståndskraft 

Data och beslutsfattande i skadeprevention 

Individanpassade strategier och kontextens betydelse 

Funktionell återgång till idrott